2022

Det planerade januarimötet om emigrationen från Finland under olika tidsskeden måste tyvärr flyttas till februari, på grund av coronan. Mötet hölls onsdagen den 9 februari, föredragshållare var historieexperten Magnus Enlund och rubriken "Bakgrunden till de stora emigrationsvågorna från Finland". 40 medlemmar deltog på det intressanta mötet, rätt bra med tanke på coronasituationen.

Till marsmötet måndagen 7.3. hade Calle Geust förberett ett utmärkt föredrag om Ukraina kompletterat med ekonomiska fakta av Kenneth Söderholm. Därefter följde diskussion och frågor av de 36 medlemmar som deltog på mötet och naturligtvis en social middag (som alltid på klubbens möten).

Aprilmötet hölls måndagen den 11.4. Kaj Nordström höll ett informativt föredrag om "Sovjetunionens inflytande på Finlands utrikes- och inrikespolitik efter fortsättningskriget 1944 till Sovjetunionens fall 1991". Efteråt diskuterades ämnet i grupper samt Rysslands möjliga politiska utvecklingsalternativ. 34 medlemmar deltog. Middagen intogs i glad stämning.

På majmötet måndagen den 9.5. höll Julia Dahlberg ett intressant föredrag om "Folkhälsan i Finland genom tiderna". På mötet valdes också en ny klubbledare för Historieklubben. Kaj Nordström hade meddelat att han avgår på grund av hälsoskäl och som ny klubbledare valdes Derek Breitenstein med stora meriter inom föreningsverksamhet.

Måndagen den 6 juni ordnade Folke Wallenius en uppskattad utfärd med damer till Malmgård och Lovisatrakten. På Malmgård var Henrik Creutz vår värd och där bekantade sig deltagarna med slottet och avnjöt kaffe och speltpannkaka. Därefter fortsatte färden till Pernå kyrka, som presenterades av Katarina Junger, och Agricolas minnestod. Sedan följde god lunch i Lovisa på Degerby Gille. Efter maten beöktes Lovisa museum där intendenten Ulrika Rosendahl visade oss kommendanthuset. På hemvägen gick turen ännu förbi bastionerna Rosen och Ungern som i tiderna skyddade den östra infarten.   

 

2021

Corona pandemin har tyvärr dominerat verksamhetsårets start.

Årets första möte hölls därför som distansmöte måndagen den 29 mars. Mötet var en mellanform mellan diskussions-  och föredragsmöte. Varje deltagare hade blivit ombedd att framföra sina åsikter om de 2-3 personer i Finland som haft mest betydelse för vårt land under 1900-talet.

Mest uppmärksammad blev Mannerheim med 8 röster, näst mest Ryti med 7 röster och tredje mest Paasikivi med 4 röster. Därefter med 3 röster kom Ståhlberg, Kekkonen och Paavo Nurmi. 2 röster fick Väinö Tanner, Jean Sibelius, Lasse Virén, Tove Jansson, Jorma Ollila och Arvo Ylppö. Dessutom fick följande stora folkgrupper 2 röster: Överheten, närmare bestämt de opolitiska statsmännen och finska folket i sin helhet. 1 röst gavs åt 22 personer och 3 olika persongrupper. Den mest originella personen som fick en röst var Birjer Jarl som levde på 1200-talet och integrerade de finska områdena med Sverige. Annars skulle vi troligen ha blivit en del av Ryssland.

Följande distansmöte hölls måndagen den 26 april. Det var ett föredragningsmöte med Heffe Ericsson som föredragshållare om ämnet "Entimmesbanan ur ett historiskt perspektiv: Helsingfors-Tavastehus, Hangö-Hyvinge, Åbo-Karis-Helsingfors". Det var ett utmärkt föredrag som belyste hur våra järnvägar har utvecklats sedan starten 1862 och uppskattades stort.

Det planerade mötet 2.6. på Handelsgillet med Calle Geusts föredrag om Mannerheimlinjen måste  tyvärr inhiberas. 

Den 23 augusti kunde klubben äntligen igen samlas i Handelsgillets festsal. Kvällens föredrag hölls av Fredrik Johansson som talade om "Franska revolutionen och dess följder". Det var ett mycket intressant och välgenomfört föredrag.

Följande möte hölls den 20 september som diskussionsmöte om "Hur Finland klarade sig med självständigheten i behåll från fortsättningskriget samt tiden efter vapenstilleståndet september 1944" med Kaj Nordström som inledare. Diskussionen var livlig och stämningen fin. Speciellt betonades att våra främsta politiker, Ryti, Mannerheim, Tanner, Paasikivi och Kekkonen var dynamiska, beslutsamma och nästan förvånansvärt duktiga i sitt beslutsfattande under osäkra tider.

Den 4 oktober besökte Historieklubben Flygmuséet invid Helsingfors-Vanda flygfält. Calle Geust hade ordnat besöket och var själv en otroligt insatt och kunnig guide på muséet för besökarna. Före rundvandringen presenterade Flygmuséets chef Pia Illikainen muséet av idag och i morgon, dvs nya Flygmuséeprojektet. Efter den intressanta rundvandrigen bland de historiska flygplanen bjöds på piråg och kaffe. Ett mycket lyckat besök.

Årsfesten med damer hölls den 29 oktober i Handelsgillets festsal med 82 deltagare. Festen startade med socialt samvaro och ett glas skumvin varefter gästerna satte sig till bords. Ambassadör René Nyberg höll ett ytterst intressant och beskrivande föredrag "Om Ryssland" med betoning på tiden efter Sovjetunionens fall. Därefter serverades middagen med tre rätter och med snapssångerna steg stämningen ytterligare. Under kaffet hölls en frågesportstävling med frågor från historien. Alla festdeltatagare fick penna och 12 skriftliga frågor och de 6 duktigaste gick till final. Nu blev det muntligt svarande. Bo Finne vann  tävlingen och fick segermedaljen. Festens sista programpunkt var utdelandet av medaljer åt förtjänta medlemmar. Sedan fylldes festen av glatt umgänge och gott kamratskap. Festen lyckades ypperligt.

Mötet 22 november var ett föreläsningsmöte. Ämnet var  "Mannerheimlinjen" och föredragshållare Calle Geust. Han var ytterst insatt i ämnet och gav ett lysande föredrag som beskrev såväl planerandet som verkställandet  av linjen. Och naturligtvis hur finnarna i Mannerheimlinjen modigt höll motstånd mot ryssarnas anfall under fortsättningskriget men slutligen måste retirera när fienden med fruktansvärd övermakt lyckades forcera linjen. 

Decembermötet med julstämning hölls måndagen den 13.12. Anders Roos höll ett beskrivande och intressant föredrag om "Lapporörelsen" och hur det överhuvudtaget var möjligt att fascismen fick så stora påverkningsmöjligheter i Finland.   Plötsligt uppenbarade sig julgubben och samtliga mötesdeltagare fick en verkligt intressant julklapp med en hel del nyttiga saker.

Vid årskiftet hade klubben 115 medlemmar. En aktiv medlemsökning på 3 år.

2020

Första mötet året 2020 hölls den 13 januari på restaurang Karl Johan. Mötet var ett diskussionsmöte med rubriken "Finlands krigsskadestånds omfattning och betydelse: Förbannelse eller välsignelse." Henrik Diesen och Calle Geust skötte inledningsanförandena utmärkt och därefter följde livliga gruppdiskussioner. 50 klubbmedlemmar ställde upp, nytt deltagarrekord.

Februarimötet hölls den 10 februari och igen på restaurang Karl Johan. Mötet var ett föredragningsmöte med rubriken:  ”Hur England gjorde sig till världens största koloniala stormakt och sedan krympte till nuvarande Storbritannien”. Föredragshållare var Heffe Ericsson som beskrev koloniernas expansion och Kaj Nordström  som sedan gick igenom hur imperiet ”krympte” till sin nuvarande dimension. Mötet var igen deltagaraktivt med 50 närvarande.

Marsmötet hölls den 9 mars återigen på restaurang Karl Johan. Mötet var ett diskussionsmöte med rubriken "Det kalla kriget". Inledare var Henrik Aminoff som på ett fascinerande sätt beskrev ämnets många händelser och den långa tid som perioden omfattade. Gruppdiskussionerna fick mycket att "bita i"! Närvarande var 48 deltagare.

Efter corona pausen fick klubben igen verksamheten igång 21.9. Då arrangerades en mycket intressant och givande utfärd till Sandudds gravgård, äldsta gravområdet vid Gamla Kapellet. Kristian Stenius och Folke Wallenius var utmärkta guider med djupa och noggranna kunskaper om gravarna. Totalt deltog 30 personer i besöket, bra deltagarantal med tanke på corona spöket. 

Men coronaspöket förstörde resten av årets verksamhet. Årsfesten 30.10. måste annulleras och flyttas fram till säkrare tider och samma gällde november och december mötena.

 

HISTORIEKLUBBENS

VERKSAMHET  2018 – 2019

 

Klubbens första möte hölls den 9 november 2018, ett diskussionsmöte om ”Gustav Vasa” med Kaj Nordström som inledare. I december diskuterades ”Oktoberrevolutionen i Ryssland 1917” med Calle Geust som inledare.

I januari lyssnade vi till ett föredrag av Calle Geust till ”Frivilliga ryska krigsfångar som ställde upp i Finlands armé under fortsättningskriget”, i februari diskuterades ”Finanskraschen i slutet på 1920-talet” med Kaj Nordström som inledare, i mars ”Krimkriget 1853 – 56” med Heffe Ericsson som inledare, i april blev det föredrag av Fredrik Johansson om ”Stella Polaris” och i maj diskuterades ”Mordet på Bobrikov, Rysslands förryskningssträvanden av Finland” med Henrik Aminoff som inledare.

Våren avslutades med en mycket lyckad exkursion 27-29 maj till Viborg och omliggande slagfält under vinter- och fortsättningskriget bl.a. Tienhaara och Tali-Ihantala. Calle Geust hade utmärkt planerat resan och funktionerade också som utomordentligt sakkunnig reseledare. Resan samlade 31 deltagare av vilka 9 var damer. Feed-backen från resan i deltagarnas upplevelseenkät i skolskalan var 9,8. Alltså en mycket lyckad exkursion.

Septembermötet var igen ett diskussionsmöte ”Sovjetiskt inflytande på Finland efter andra världskriget” med Calle Geust som inledare och hölls på Tony’s deli eftersom Donatorn stängts på grund av Handelsgillets fastighetsreparationsprojekt.

En av årets absoluta höjdpunkter var klubbens första årsfest på Tekniskas Salar fredagen den 18 oktober. Hälsningsorden till de 63 gästerna, varav 27 damer, hölls av Toastmastern Göran Blomstedt, festföredraget "Finland, de ofullbordade katastrofernas land" hölls mycket intressant av professor Henrik Meinander och festtalet av klubbens ordförande Kaj Nordström i samband med den goda middagen där han kort betonade klubbens aktivitet men framför allt den goda stämningen inom klubben som skapar fin trivsel. Snapssångerna ekade festligt under kvällen med Henrik Diesen som sångledare. En rolig och lyckad frågesport ordnades under kaffet och engagerade faktiskt alla festdeltagare. Under middagen spelade musikvirtuosen Henrik Wikström bakgrundsmusik och ackompanjerade snapssångerna.

Novembermötet hölls på Riksarkivet där forskare Pertti Hakala på ett mycket intressant och givande sätt presenterade klubbmedlemmarna Riksarkivets historiska fläktar. Efteråt åt deltagarna middag på restaurang Zinnkeller.

Decembermötet hölls på restaurant Tony’s deli. Mötet var ett diskussionsmöte, som rubrik hade vi ”Baltikum, gemensam eller olika historia med Finland”. Som inledare ställde Nils-Erik Friis upp.

Övrigt

Den i juni distribuerade trivselenkäten till alla medlemmar gav ett svar med medeltalet 9,03 i skolskalan på klubbens verksamhet. Ett glädjande svar.

De svenska historiedagarna hölls 4-6.10. i Helsingfors. Från Historieklubben deltog 9 medlemmar i händelserna som bl.a. omfattade ett föredrag av professor Henrik Meinander.

Klubben har fått mycket positiv feed-back och antalet medlemmar i slutet på året 2019 var 82. Då måste man komma ihåg att klubben inte marknadsfört sig själv för att få medlemmar. Klubbens ambition är inte att vara en stor klubb utan att klubbens medlemmar trivs och upplever klubben som mycket givande och lärorik i sina program. Så klubbens ökade medlemsantal bottnar sig i klubbmedlemmars referenser till sina vänner att ansluta sig till klubben.

Deltagarantalet per möte har i medeltal varit 37 medlemmar.